Om man ska vara ärlig – och det ska man ju – finns det i slutändan inget spel i partyracinggenren som klått genrens självaste konung: Mario Kart. Nintendo lade ribban högt redan med Super Nintendo-debuten och har sedan dess putsat på sitt koncept till, om inte perfektion, så åtminstone nära nog. Det är egentligen bara en gång som serien blivit frånåkt i mina ögon, och det var på Nintendo 64-tiden då Rares mer mångsidiga och varierade genresyskon, Diddy Kong Race, släpptes lös på butikshyllorna. Men det är också den enda gången något spel varit nära att rubba på ordningen, och i övrigt har rörmokaren suttit säkert på sin tron oavsett vad det konkurrerande spelet hetat.

Nu var det dock längesedan någon seriös utmanare gav sig in i leken, vilket gör Sonic & All-Stars Racing till ett mycket intressant spel så här i svallvågorna av dundersuccén Mario Kart Wii. Inte minst eftersom spelet faktiskt släpps till HD-konsolerna också, något som ändå får betraktas som ganska otippat och vågat. Färg- och fantasisprakande spel är ju knappast någon stapelvara på PlayStation 3 och Xbox 360 om man säger så, så ett skojfriskt racingspel av den här kalibern – som av hjärtelösa människor kallas ”barnsliga” – har inte lätt att hävda sig på den actioncentrerade marknaden.

Man kan dock tycka att även den mest buttre spelaren borde skina upp som en sol om man räcker över ett exemplar av spelet. Sonic & SEGA All-Stars Racing är nämligen ett av de tveklöst färgrikaste spelen som släppts till HD-konsolerna och hyser en slags värme som är omöjlig att värja sig mot. Banorna går i regnbågens alla färger och är förlagda till alltifrån soldränkta stränder till bländande vita snölandskap, och även om det stundtals försiggår lite väl mycket i miljöerna – vissa gånger så att det blir distraherande – är det ofta en fröjd att fara fram i dem. Sån här uppfriskande grafik är man sannerligen inte bortskämd med, så man passar mer än gärna på att frossa.

Men det är lyckligtvis inte enbart grafiken som Sumo Digital lyckats med, utan också spelkontrollen som är så där perfekt välbalanserad för att vara både lättillgänglig och djup på samma gång. Att lära sig spela är en baggis, men precis som i Mario Kart krävs det att man dansar sig igenom kurvorna med stor finess för att spara viktiga sekunder. En vital del av ens taktik utgörs så klart också av de , för genren obligatoriska, vapnen som finns utplacerade här och var på banorna. En välriktad missil kan vända ett lopp till ens fördel, eller raka motsaten ifall man har oturen att själv bli offer. Tyvärr känns det inte helt rättvist alla gånger, men det är ett faktum man lätt glömmer när man blåser fram i den ena miljön fantasifullare än den andra.

I övrigt ligger ganska stort fokus på samlandet av ”SEGA Miles”, som man sparar på sig i takt med att man vinner tävlingar i huvudlägets olika cupper. För denna valuta kan man sedan köpa nya karaktärer och banor välkända för alla trogna SEGA-rävar där ute, vilket så klart är en extra stor behållning om man även råkar vara en gammal anhängare av spelen. Det finns också ett läge kallat Mission Mode där man tacklar särskilt uppsatta utmaningar, och ett välfungerade onlineläge där upp till åtta spelare kan göra upp i de mest vansinniga race. Ur en innehållsmässig synvinkel har jag faktiskt inte mycket att klaga på.

Tyvärr kan detsamma inte sägas om den tekniska biten, som på vissa grundläggande plan faktiskt är smått oacceptabel. Bilduppdateringen i Sonic & SEGA All-Stars Racing är nämligen långt ifrån lika stabil som den borde bara. Inte nog med att den inte är tillräckligt snabb i sitt grundutförande – den skäms dessutom inte för att sjunka avesvärt i de mest hektiska stunderna, något som naturligtvis är mycket påfrestande (allra värst är det på delad skärm). Det är ovanligt med racingspel som lider av den här sortens problem – flytet är ju trots allt en av de viktigaste grundpelarna i genren. Men här hänger den alltså sällan med och solkar därför ner helheten ganska mycket.

Att något så självklart som bilduppdateringen skulle hålla tillbaka Sonic & SEGA All-Stars Racing, det hade jag aldrig kunnat tro. Men det ska samtidigt sägas att de tekniska problemen inte är skäl nog att hoppa över spelet. Oavsett hur oacceptabelt det må vara att släppa det i sådant skick, är det ändå för bra i övrigt för att ignoreras. Och i sina bästa stunder, då bandesignen är som påhittigast och den rätta partykänslan infinner sig, är spelet precis så roligt som man hoppades på förhand. Det är bara inte allt det hade kunnat vara.

Plus:
Läckert färgsprakande grafik med hög detaljrikedom
Suverän spelkontroll
Några riktigt väldesignade banor

Minus:
Instabil bilduppdatering
Något obalanserat

Titel: Sonic & SEGA All-Stars Racing
Format: Xbox 360 (Finns även till PC, PlayStation 3, Nintendo DS och Wii)
Betyg:

Relaterade inlägg:

1. Demo på Sonic & Sega All-Star Racing
2. Sega gör Sonic the Hedgehog 4
3. SEGA skrotar Iron Man 2 -studion
4. Sonic goes oldschool
5. Recension: Blur

Relaterade inlägg tack vare Yet Another Related Posts Plugin.