Recension: Final Fantasy XIII-2

Final Fantasy XIII-2
Final Fantasy XIII var ett spel som skapade stora oenigheter i spelvärlden. Personligen tyckte jag om Final Fantasy XIII även om det var linjärt och ett stridssystem som till största delarna bestod utav att sitta tillbaka lutad i soffan med kontrollen i en hand och trycka på X. Det som gjorde att jag kunde stå ut med det var framförallt karaktärerna, i synnerhet Lightning.
Det var just med Lightning i tankarna jag satte igång Final Fantasy XIII-2. Jag hade inte mycket bakgrund till vad som väntade mer än ett par trailers där samtliga innehöll just Lightning. När spelet också börjar så är det just hon som står och möter mig i en stad och en värld som tydligt sett bättre dagar. Plötsligt avbryts detta lugn utav en attack ledd utav en mystisk man. Lightning kastar sig i strid tillsammans med Odin, sin häst-krigar-transformer från XIII. Jag njuter utav att se Lightning igen i sin fulla glans i ett par episka scener som serien gjort sig känd för. Det enda jag kan klaga på i inledningen är själva spelmomentet. Då jag tar del utav dessa scener är mitt bidrag endast ett par quicktime-events kallat Cinematic Action där jag får trycka på knappar som dyker upp på mig skärm och i utbyte få mer action. Under striden får Lightning syn på en ung man, han kommer fallande från himmelen. Lightning räddar honom i sitt fall och det är här den största besvikelsen för mig inträffar. Lightning ber Noel om hjälp, hon vill att Noel ska åka genom tiden igen och träffa Lightnings syster så att de tillsammans kan ändra framtiden. Noel går självklart med på detta och ger sig ensam iväg genom en portal i samma ögonblick som staden rasar samman och Lightnings öde är okänt.

Det är just med Noel och Serah som resten utav spelet centrerar. När Noel kommer till Serah har mystiska saker börjat ske där tidslinjer kolliderar och monster som inte hör hemma i den tiden börjar dyka upp. Detta kallas paradoxer i spelet. I varje nytt årtal Noel och Serah kommer till så är det något som är fel. Det är upp till spelaren att reda ut vad som inte hör hemma där och oftast döda det för att återställa allt som det var. Detta tidsresande skapar en större frihet och valmöjlighet än sin föregångare. Resandet styrs genom Historia Crux där man kan hoppa mellan platser lite som man vill. En funktion att nollställa tidsperioden och spela om den finns också ifall man vill utforska andra alternativ och möjligheter. Upplägget gör att platserna man får besöka erbjuder en större variation än den man fick i föregångaren men de olika valmöjligheterna gör också att det inte alltid är självklart i vilken tid som portalen att ta sig vidare i handlingen finns vilket gör att man ibland kan springa smått förvirrad och leta.

Stridssystemet i Final Fantasy XIII-2 känns igen ifrån tidigare. Grunden ligger i paradigm-rollerna som karaktärerna har. De fungerar likt ett klassystem där de kan ita sig roller som fysisk attack, magiker, healer osv. Med hjälp utav dessa bygger man upp rollkombinationer som man sedan snabbt skiftar mellan i strid för att få ett övertag. I vanliga strider räcker det långt och väl att bara gå offensivt och avsluta striderna relativt snabbt. Det är dock mot bossar systemet blir mer taktiskt då det kräver att man skiftar smart för att hålla sig vid liv. Då avsaknaden utav karaktärer är märkbar så har man valt att lägga in monster som stridspartner. När man har besegrat diverse monster lämnar de efter sig en kristall som sedan kan läggas till i sina paradigm-kombinationer som en tredje gruppmedlem som strider vid ens sida. Det finns alla sorters monster som även dem har en paradigm-roll själv. Så efter behov kan man ha ett healande monster eller ett som bara bidrar med extra skada. Det är lätt att underskatta denna bonuspartner men de är riktigt starka och en healer kan klara att hålla samtliga vid liv utan problem så att man själv kan fokusera på att göra skada.

Det är just den stora valfriheten och personliga finjusteringarna som gör att ett stridssystem som i stora delar bara kräver hamrande på X-knappen kan bli roligt. Jag klagar inte över ännu en strid utan går gladeligen in i den och ser hur min kombination enkelt slår ner allt motstånd. Även historien håller mig engagerad trots avsaknaden utav ett brett karaktärsgalleri. Jag har roligt med spelet, förvånansvärt mycket trots att jag blev snuvad på Lightning i inledningen.

PositivtPlus:
Positivt Valfriheten i tidsresandet.
Positivt Paradigm-kombinerandet

NegativtMinus
Negativt Hade önskat ett större karaktärsgalleri.
Negativt Oh Lightning, where art thou?

Titel: Final Fantasy XIII-2
Format: Playstation 3, Xbox 360

Betyg: PriceRunner betyg 4/5

Hitta bästa pris för Final Fantasy XIII-2 med Pricerunner
Final Fantasy XIII-2 till PS3
Final Fantasy XIII-2 till Xbox 360

Kommentera inlägget "Recension: Final Fantasy XIII-2"

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>